...

Allt känns sa dramatiskt här hela tiden! Mer än en gang har jag tänkt att det känns som att jag är med i en tv-serie... idag var inte annorlunda. Skoldagen flöt pa som vanligt, och efterat hoppade jag pa skolbussen, som vanligt. Men när vi akt i kanske fem minuter börjar bussen plötsligt att "hacka sig fram", som när man tvärbromsar och sen börjar aka igen, bara det att hände fem sex ganger pa raken. Sa hörs en smäll, inte speciellt hög, jag trodde att ett däck fatt punka och spräckts eller nat liknanade (det har hänt förut). Sa bussen stannar och plötsligt börjar alla att resa sig fran sina säten och skynda sig mot utgangen. Jag fattar inte riktigt vad det är som har hänt, men det tror jag inte att sa manga gjorde. Sa ser jag hur bussgangen fylls med rök och när jag kommer utanför skolbussen är det sa rökigt att jag för ett ögonblick inte ens kan se var jag är. Folk ser förvirrade och skärrade ut och springer längre och längre ifran skolbussen. Jag hör nan skrika nat om att "tänk om bussen sprängs". Nu förstar jag att det nog inte var speciellt troligt, men i det ögonblicket verkade det inte som en omöjlighet, för sa mycket rök som kom fran bussen har jag nog inte sett i hela mitt liv. Tva skolbussar som akt bakom oss var tvugna att stanna eftersom varan buss blockerade vägen. Efter en stund kom polis och brandkar till platsen, och tillslut slutade bussen ryka. Efter ytterligare en stund kom en ny skolbuss och en ny chaufför för att hämta upp oss skolbarn. När vi akte sag jag varan "vanliga" busschaufför sta och prata med en polis eller brandman eller nagot i den stilen. Jag vet fortfarande inte exakt vad som egentligen hände, men ingen blev skadad eller nat sant. Kanske far jag höra mer pa mandag.

Jag avslutade förra inlägget med att skriva att jag hade nat mer jag skulle berätta...jo, förra torsdagen var det slagsmal här inne pa varan gard, och min värdbror var inblandad. Braket handlade om nan töntig smasak om vem som skulle spela pa padel-planen. I alla fall sa slutade det med att min värdbror blev fasthallen av tva killar medan en tredje slog honom i huvudet, ryggen och nacken med ett padel-racket. Mina värdföräldrar märkte vad som var pa gang och sprang ut och separerade dem...precis efterat kom jag utanför dörren eftersom jag skulle iväg till busshallplatsen. Da visste jag inte vad som hade hänt, men jag har aldrig sett min värdboror (eller nagon) sa arg. I alla fall sa var jag tvungen att ga, och att fanga deras uppmärksamhet var inte det lättaste, sa jag hade ingen möjlighet att fraga vad som hänt. Sen pa kvällen när jag kom hem var bara Hannas och Siljas värdmammor här hemma. De berättade för mig vad som hade hänt och att Jesús varit tvungen att aka in till sjukhuset. Visserligen bara för kontroll, men ända. Sa den natten sov jag över hemma hos Hanna, fast min familj kom väl hem vid elva, tolv nangang. Nästa dag när vi (jag, Hanna och Maria) akte hem till mig för att kolla hur det var med han sa madde han rätt okej förutom att han var tvungen att ha pa sig nack-krage (han hade fatt piller mot smärtorna). Men nu verkar han ma prima, sa det är ingen fara.

Som om inte det vore nog sa blir folk osams med varandara hela tiden...jag och Hanna kom fram till att vi svenskar är de enda som haller oss utanför :P men vi blir ju ända paverkade när vara kompisar och familjer brakar med varann, suck!

Men nu till en glad nyhet :). Hanna hjälpte mig att fixa inställningarna pa min blogg, sa nu kan vem som helst som vill kommentera göra det, utan att behöva skapa ett google-konto först :). Sa det är bara att skriva pa ;)